Låttips?!

Måste verkligen byta ut låtarna på min i-pod. Ungefär 75 % är dåligt. Har funderat lite på vad jag ska ha för ny musik och funderar på låtar av denna typ:

Roy och Roger: Det ska va gött å leva
Timon och Pumba: Hakuna Matata
Baloo: Va nöjd med allt som livet ger

Ser ni ett mönster? Förutom det faktum att över hälften sjungs av tecknade figurer och resterande av icke-existerande personer i blå arbetskläder med konstig dialekt? Det är låtar som man blir glad av och jag ska bli glad igen. SÅDETSÅ! Är det någon som har något tips på andra låtar (får gärna vara musik som är riktad till personer över 8 år) så hojta till. Som ni ser är det en bra bit kvar till dess jag har fyllt mina 8 GB...

Hjärtedagen

Just det. Jag gillar inte Alla Hjärtans Dag. Konstigt? Men är det inte så att det egentligen är ganska vettigt. En påtvingad dag för kärlek. Hur tråkigt är inte det egentligen? Att smygköra 364 dagar per år för att spara sig till en specifik dag om året som man ska lägga allt krut på. Blir inte resten av året fruktansvärt tråkigt då?

Högtryck!

Melodifestivalen och OS. Om jag kommer vara bänkad framför tv:n den närmaste tiden? Svar ja! Och med André Pops i OS-studion är det svårt att misslyckas. Måste säga att jag diggar honom. Som en vuxen Sune till utseendet och med kunskap om det mesta. Och som vi alla vet: kunskap är makt. Eller i alla fall väldigt imponerande...

En vanlig morgon

Vi ses varje morgon. Ganska tidigt oftast. Vissa kommer i tid, andra kommer jäktandes med svettpärlor i pannan. Barn till dagis, frukost i bilen, parkeringskrig, pulsa i snön och låsa fast cykeln med iskalla fingrar. Ner för trappan - inte halka, mot rulltrappan. Möter städaren som har den omöjliga uppgiften att hålla någotsånär rent med sandad och saltad snö som gör allt till en brungrå sörja. Förstår inte hur han orkar. Ler ett försiktigt leende som besvaras lika glatt som alltid.

Kommer sakta upp för trappan, står som vanligt still i rulltrappan. Varför gå när man kan vila en sekund? Blickar mot TV:n som annonserar om förseningar - som vanligt. Greppar en Metro, går genom spärren och bestämmer mig för att inte stå och trängas med alla inomhus. Är som vanligt överhettad efter 15 minuters effektiv snöpulsning och väljer att svalka mig utomhus istället.

Funderar över varför det är kvinna som ropar ut tågen mot Stockholm Central (och Märsta!) medan det är en man som gör det mot Södertälje. Kommer inte fram till något vettigt denna morgon, är för trött.

"Tåget ankommer om 2 minuter" och långt därborta kan man se lysena närma sig. Perrongen fylls snabbt av människor som rör sig motvilligt ut i kylan för att markera en plats för att så snabbt som möjligt ta sig på tåget och förhoppningsvis hinna med att få en sittplats. Men då gäller det att vara vaksam, bevaka sin plats och inte låta någon ta sig förbi. Gör man det försvinner också med all säkerhet enda chansen till sittplats till centralen. Så man ställer sig så långt fram man kan och har man tur stannar tåget så att dörrarna hamnar precis där man står. Då är det en bra dag. Och sen gäller det att vara snabb på och därefter klistra på ett ursäktande leende när man måste tränga sig förbi fyra sittande personer som promt sitter kvar istället för att hoppa i ett snäpp och underlätta för alla. Men man får sittplats och då är ett ursäktande leende inte mkt i betalning. Sjunker ner i sätet, blickar ut genom fönstret men möts av min egen spegelbild eftersom det fortfarande är mörkt ute. Ännu en dag ligger framför en och imorgon bitti väntar samma morgonprocedur som alltid. Vi ses ju varje morgon. Ganska tidigt oftast. Vissa kommer i tid, andra kommer jäktandes med svettpärlor i pannan... Vi är rutinerade pendeltågsåkare.