Sunday, November 22, 2009

Konsten att analysera för mycket

När något är sådär fruktansvärt gott, då vill man (läs jag) aldrig sluta äta. Vissa grejer är också så goda att man inte kan tänka sig att lämna en smula av på tallriken. För det skulle vara sånt slöseri. Det är ju SÅ gott.

Vissa gånger uppstår dock problem. Som de gånger när man äter något som smular lite, t.ex. Leilas vit choklad- och blåbärscheesecake. I och med att man äter med sked på en platt tallrik är det svårt att få med sig allting upp på skeden. Och man vill inte gärna peta med fingrarna eftersom man blir så jäkla smulig. Hur gör man då? Man tar helt sonika upp tallriken till munhöjd, skrapar ihop smulorna med skeden och liksom skyfflar in i munnen. Man slipper smuliga fingrar OCH man slipper lämna kalorier kvar på tallriken. Ibland är jag så smart att jag nästan rodnar i min ensamhet.

PS. detta bör endast utföras ensam (eller möjligtvis tillsammans med en icke-dömande person). Gör du det tillsammans med andra, särskilt okända människor, riskerar du att uppfattas som konstig. Ett tips är då att ta en extra bit för att kompensera det du missar när du måste lämna de där sista smulorna. DS.

2 comments:

louise said...

haha så sant så sant! den där kakan kan man seriöst inte få nog av, precis som dig pudding ;) OM jag skulle lyckats förfört dig om jag var man!

Malin said...

Haha OM du skulle!