Det är ofta väldigt små detaljer som får något att gå från dåligt till okej, okej till bra och bra till fantastiskt. Det är ofta utan någon egentlig extra ansträngning från den som gör det men likväl otroligt uppskattat av den som tar emot det.
För mig är det en självklarhet att göra många av de här saker, det är helt enkelt vett och etikett (tack mamma och pappa för grym barnuppfostran!). Men för väldigt många andra, skrämmande många andra, verkar det inte vara det. Och det märker man på två sätt. För det första så gör de gör inte de här "självklara" sakerna, ex. håller upp dörren, låter äldre sitta på tåget etc. För det andra blir de överraskande glada om det är någon som gör det för dem.
Min taxichaufför hem från stan i fredags (efter en, som alltid, lyckad julfest med jobbet) är ett lysande exempel på att göra något extra. Han bjöd på choklad när jag kom fram och skulle betala. Ett Marabou-hjärta. Sånt gör mig så glad. Istället för en vanlig taxiresa blev det helt plötsligt en grymt bra taxiresa. Att jag sedan är ett levande chokladmonster gjorde ju bjudningen än mer lyckad. Men ändå. Tack du okända taxichaufför!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment