Kalkylerad ålder?

- Jag längtade (nästan) ihjäl mig till skolan skulle börja igen efter sommarlovet.
- Jag ser fram mot fredagsfikat på jobbet. Det är också jag som bakar till fredagsfikat på jobbet...
- Jag älskar hemmakvällar.
- Jag tycker om rött vin. På riktigt.
- Jag funderar, helt allvarligt, på att köpa en uppsättning uppslagsverk (DN har nämligen ett erbjudande om A-Ö för endast 1500 kronor. Hur skulle man skulle kunna motstå ett sådant fantastiskt erbjudande?)
- Jag slutar aldrig förvånas över unga människors, dvs. i min ålder, ouppfostrade och oförskämda beteende.
- Jag tycker att Så Ska Det Låta är toppenprogram och tycker det är synd att det endast går under våren. Digiloo under hösten är visserligen bra men det är något med det där blanka golvet i Så Ska Det Låta-studion...
- Jag skrattar åt särskrivningar och andra grammatiska fel.
- Jag önskar att jag skulle ha kunskap nog att lösa Melodikrysset själv. Nu får jag nöja mig med att lösa det tillsammans med mormor och morfar när de är på besök.
- Jag betalar mina räkningar så fort jag får dem och inte på förfallodatumet.
- Jag har sorterat mina kvitton (jag sparar 90 % av mina kvitton) under kategorierna: Skor/Kläder/Elektronik/Smycken/Övrigt.
- Jag tycker om långa promenader. Ja, skogspromenader också!
- Jag planerar att börja spela på Lotto. Självklart med en stående rad. Annars blir det lite för avancerat för mig.
- Jag tycker det är roligt att städa. Nåja. Jag tycker det är roligt att sortera åtminstone. (Observera också att jag nyss använde ordet nåja...)
- Jag anser att småkakor kan vara bland det bästa som finns.
- Jag tar gärna de extra sekundrarna som ges och stannar när gubben är röd och alla andra hastar över vid Stockholms alla övergångsställen.
- Jag tar varje chans jag har att ha bekväma kläder på mig. Tacka Han där uppe för leggings och over-sizetröjorna.

Vad tror ni min kalkylerade ålder är om man lägger ihop alla dessa tillkänngivanden. 72 år kanske? I vilket fall som helst så trivs jag trots allt ganska bra med det. Det är liksom jag. Men även om jag ibland beter mig som 72 så kan jag fortfarande bli barnsligt glad för kokosbollar och att spräcka isen på höstens första frusna vattenpölar. Det gäller att hitta den gyllene medelvägen, att vara lagom, att ha kvar fötterna på jorden samtidigt som man vågar ta ett litet skutt uppåt ibland. Min förhoppning är att jag vid 30 (riktig ålder, inte kalkylerad) fortfarande är på samma sätt. Time will tell och framtiden ligger för mina fötter. Juste, jag är förbannat bra på att använda klyschor också!