Psykiskt instabil

Vissa dagar är bara sådär jobbiga att man inte orkar. Inte orkar någonting. Idag är/var en sådan dag.

Vaknar vid sjutiden egentligen en dryg timme innan jag behöver gå upp normalt sätt. Men denna dag var inte normal. Svenskaredovisning som dessutom är en del av Nationella provet. Jippie. Och, jag är ute i sista stund. Börjar tyvärr bli en allt vanligare företeelse i mitt liv, vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Antagligen har jag alldeles för mkt att göra. Hur som helst. Igår kväll satt jag uppe till 23.00. Jaha och ? Jo, sover jag inte innan elva om jag ska upp vid 7 så blir jag så förstörd. Så är det bara. Jag måste verkligen ha mina åtta timmars sömn.
Alltså, jag somnar ovanligt sent och går upp ovanligt tidigt. Ingen bra kombination. Så när jag nu går upp så tidigt tar jag direkt upp pluggandet där jag avslutade igår kväll. Började öva för att allt verkligen skulle sitta. Men det bara går inte. Mår så sjukligt illa och är så trött att ögonen bara faller ihop. Jag börjar få panik eftersom jag vet att det tiden bara kommer allt närmare redovisningen. Det är inte så att jag har svårt att stå inför folk eller så, det har jag gjort så många gånger nu att det knappt gör mig nervös. Jag mådde bara såå illa. Så jag får någon slags breakdown mitt i morgonrusningen, gråter och vet bara inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra när jag blir sådär. Jag blir rädd för mig själv...

Som tur är har jag min Martin i alla fall :) Han styr upp situationen, övertygar mig om att jag ska vara hemma för att iallafall få sova ett par timmar innan jag går till skolan. Jag håller med, men jag måste verkligen ha någon som säger det till mig. Sjukt? Hm ja. Så när han går ringer jag min lärare (ja jag har hennes mobilnummer :$) och hon förstår så det är lungt. Skönt. Äntligen kan jag andas ut och efter ett samtal med andra räddaren i nöden, Sandra, så lägger jag mig ner igen och sover i drygt en och en halv timme. Skönt skönt. Vaknar sen, känner mig relativt utvilad så jag bestämmer mig för att gå till skolan iallafall. Men jag bestämmer också helt på egen hand, hör och häpna(!) att det inte spelar ngn roll ifall jag kommer försent till matten. Det är ju trots allt bara Per som är lärare. Så jag gör mig en toast och lite O´boy - världens bästa mellanmål under mellanstadietiden som faktiskt måste göras lite oftare än vad jag har gjort på senaste tiden. Sitter och mumsar i soffan samtidigt som jag kollar på Disney Channel. Varför kan man inte alltid få börja sina dagar så? Jag kommer iallafall bara 15 minuter sent till matten och sedan dess har allt tack och lov rullat på som vanligt :)

Dags för träning nu. Dagens allra störtsa höjdpunkt. Aerobic med Annika på Friskis&Svettis - då skrattar man :)
I'll be back...